Populärmusik från Vittula

Kulturmöten/kulturkrockar och hybriditet

Kulturmöten och kulturkrockar känns det som att människor i det här samhället får vara med om ofta. De bor i en liten stad som verkar ganska isolerad från resten av världen vilket också bidrar till att dessa möten/krockar blir extra stora när de väl sker. Mannen från Afrika är bara ett exempel. Det har inte undkommit någon att han är i staden och kyrkan som han besöker är full jämfört med vanliga söndagar då endast en liten grupp med människor kommer dit. Alla kommer dit, bara för att få se honom och för att se det som är så annorlunda jämt emot vanligheten.

"Man undrade om han var riktigt svart, kolsvart, som jazzmusikerna på skivomslagen. Eller var han kanske bara brunaktig?" (sida 33).

Ett annat exempel är när Niilas släkt kommer upp till Pajala för att fördela arvet efter farmodern som nyligen har dött. Alla reser från olika länder med partners som har andra ursprung än svenskt. När fördelningen ska ske blir det problem då farmodern påstått att man måste vara troende för att få ta del av det, och alla påstår att just deras tro är den rätta. Det skapas stora konflikter med hur fördelningen ska ske och inget slutar riktigt bra. Detta är ett typiskt exempel på en kulturkrock.

Den yngre kretsen verkar vara mer mer öppen för andra kulturer och där skapas därför inte heller lika många krockar mellan kulturer. Däremot är kulturmöten då något som blir vanligare i det här umgänget. Beatlesmusiken fascinerar verkligen Niila och Matti och de blir dessutom mycket berörda och påverkade av den och verkar tycka om moderna saker som detta. Detta tycker jag till och med kan räknas som hybriditet då musiken från en annan kultur verkligen påverkar dem. I allmänhet tycker jag tt det är mycket svårare att hitta exempel på hybriditet bortsett från blandningen mellan "den finska" och "den svenska" kulturen då jag som sagt tycker det känns mycket som att de lever ganska isolerat i sitt lilla samhälle.

Allt utanför kulturen i Pajala verkar locka mer då alla även försöker komma därifrån, speciellt de unga.

Populärmusik från Vittula

Feministisk analys och patriarkala system

Genom hela boken så känns det som att fokus ligger väldigt lite på kvinnorna i samhället. De är väldigt sällan med i något sammanhang men om de är det, eller på något sätt nämns så känns det som att det för det mesta är kopplat till sex eller liknande. Undantagen är väl kanske när någons mamma nämns. För det mesta umgås ju tjejer med tjejer och tvärtom, men jag tycker ändå att man här där vi lever ofta umgås med folk från motsatta könet på en vänskaplig nivå och att det är väldigt vanligt i hela Sverige. Så tänker jag i alla fall, men i boken känns det verkligen som att samhället är uppdelat i mans och kvinnogrupper. Niila och Matti umgås i princip bara med killar hela tiden och även vid släktkalas så ligger fokus i berättandet oftast på männen som super.

Jag tycker det känns som att samhället i Pajala är ganska gammalmodigt och stereotypiskt för hur man säger att det var förr (mycket lever fortfarande kvar dock) med tex. att mannen gör grova arbeten som exempelvis hugger ved medan kvinnorna står vid spisen och inte tar så mycket plats. Ganska stereotypiska roller helt enkelt för hur en kvinna respektive man ska vara. Männen verkar till största delen bara ägna sig åt alkoholdrickande och att ta plats. Det känns även som att normerna är otroligt stora i Pajala vilket kan bevisas med ordet knapsu som används ett antal gånger. Ordet knapsu betyder att något är "kärringaktigt och är något som bara kvinnor håller på med" (sid. 203). Det är inte okej som man att göra något som är knapsu vilket Niila och Matti tex. diskuterar om deras musicerande skulle vara. Om man gör något som är knapsu så är man inte någon riktig man. Till skillnad från kärringaktiga saker finns förstås också väldigt manliga handlingar. Bastubadandet som man fick läsa om ganska tidigt i boken kändes som en av dessa. Om man inte klarade av att bada bastu "på riktigt" sågs man förstås också som knapsu. Och om man beter sig väldigt annorlunda från normen så är det lätt att man blir annorlunda behandlad än andra och blir utstött, som också exemplifieras i boken.

Över huvud taget tycker jag att det är lite svårt att göra en feministisk analys på grund av att det i allmänhet nämns så få kvinnor och att man inte får vet så mycket om dem. Lustigt nog så har min mamma börjat läsa den här boken, men slutat bara för att hon tyckte att den var för manlig.

Eftersom att den är skriven utifrån ett sådant manligt perspektiv med så lite fokus på kvinnorna så gör det även att samhället i Pajala känns väldigt patriarkalt. Jag har lite en känsla av att det inte händer så mycket intressanta och spännande saker i Pajala när man är ungdom med i boken beskriva alla möjliga händelser som tex. alkoholtävlingar. Är det några kvinnor med i dem? Nej. Är det med några kvinnor i resten av händelserna? Nej. Vad gör kvinnorna i så fall? Sitter de bara hemma och stickar eller lagar mat. Det tvekar jag på, i alla fall inte ungdomarna.

Kände att det här blogginlägget blev väldigt väldigt ostrukturerat och osammanhängande nu, men det får vara så. Det finns egentligen otroligt mycket exempel och otroligt mycket att skriva om feminism i den här boken, så detta är endast en liten del av det som kunde uppfattas i läsningen.