Nässlorna blomma

IDÈSTRÖMNINGAR OCH BUDSKAP

I tidigt 1900-tal fanns många olika idéströmningar. Skillnaderna mellan olika klasser ifrågasattes och kvinnans rättigheter började diskuteras i en större skala. I början av 1900-talet blev det vanligt med olika typer av folkrörelser teknikutvecklingen ledde till industrialisering.

Jag skulle säga att boken inte tar upp så mycket om detta. I och med skildringen av Martins liv får man följa med på flera olika gårdar och hur de olika familjerna har det och hur de behandlar honom. Genom detta belyses de olika klasserna som de olika familjerna lever i och hur Martins liv påverkas av detta:

"Det kändes verkligen att man var fattig . Knuff, dung-dung. Aj! aj! Träskojävel."
(s. 177)

men också individernas inställning till sockenbarn blir tydliga. Som jag skrev lite om i tidigare inlägg skulle jag inte säga att det här med klasskillnader egentligen är något som inte framställs så tydligt, men att de fortfarande finns där och att reflektionerna kring dem kommer upp ibland. Det som framförallt lyfts fram är situationen man lever i som sockenbarn. Man flyttas från familj till familj och stannar i deras hem tills de inte vill ha en mer. Synen på sockenbarnen skiljer sig mellan olika familjer vilket tydliggörs i boken då Martin då och då tänker på, och längtar tillbaka till, den första familjen han bodde och arbetade hos, medan han i andra blir slagen för minsta lilla felsteg (s. 129). Han förstår själv att ingen av dem riktigt bryr sig om honom och inte kommer sakna honom när han flyttar därifrån (s. 143). Som sockenbarn verkar det svårt att få den uppmärksamhet som barn behöver då Martin till och med, med meningen gör sig illa för att ens bli det minsta lilla ompysslad av sina familjer (s. 200). Detta medan andra utomstående personer, som exempelvis studenten i föregående inlägg och några pigor och drängar känner sympati med Martin och ger honom några slantar (s. 211).

Med tanke på att boken handlar om Martin och hans hårda liv som sockenbarn, och också hela tiden behåller fokuset på det så skulle jag säga att detta är en del av budskapet. Litteratur kan självklart uppfattas olika men jag skulle säga att meningen med boken är att belysa den svåra situation som de föräldralösa barnen levde i under början av 1900-talet, men även ifrågasätta sättet som det hela sköttes på. Med tanke på att boken till viss del är biografisk skulle jag säga att Harry Martinsson ville förbättra situationen för barnen för att de skulle slippa uppleva samma uppväxt som honom. Med boken belyser Harry Martinsson problematiken kring föräldralösa barn och ifrågasätter det sätt som samhället tog han om dem på.

"Martin var tio år och redan låg han i sitt femte hem, i sin fjärde soffa." (s. 168)

Nässlorna blomma

SPRÅKET OCH TEMAN I BOKEN

Nu när jag kommit lite längre in i boken har jag lite mer att säga om den och dessutom tycker jag om den mer och mer. Något som särskilt har fångat mig är beskrivningar, av personer men framförallt miljö. Allting beskrivs så levande, ett exempel citatet med trollungarna (s. 11) som jag nämnde i föregående inlägg.

Jag skulle inte säga att litterära verkningsmedel används i så stor skala, men just sett till att allt beskrivs så levande kan det konstateras att besjälning är något som ständigt återkommer i boken. Det finns också flera exempel på metaforer och liknelser.

"Hon var elak som en hagelskur och hennes hjärterum var litet och fruset, det satt som ett surt lingon i bröstet." (s. 56)

Med tanke på att boken har några år på nacken så är språket i övrigt ganska gammaldags. Det finns flera ord som inte används i svenska språket idag och även vissa formuleringar är helt nya för mig. I början av 1900-talet då boken skrevs så fanns också de olika verbböjningarna kvar, där plural och singular skiljs från varandra, vilket syns i boken. Även om det ibland kan vara lite jobbigt med ett annat typ av språk och ett annat ordval, så är det ändå till största delen mest intressant och inte något som direkt påverkar läsningen. Jag skulle säga att det gammaldagsa språket förstärker känslan av ett äldre samhälle och att det därmed lyfter boken.

Nässlorna blomma ingår i den samling av arbetarlitteratur som skapades under första halvan av 1900-talet. Arbetarlitteraturen är skriven av arbetare eller författare med arbetar bakgrund och skildrar ofta det liv som arbetarna levde. Harry Martinsson brukar klassas som en av dessa arbetarförfattare och då boken i stor utsträckning speglar livet som arbetare (även om det kanske inte riktigt är det man kan kalla det) så lämpar sig den marxistiska teorin bra för en analys av boken.

Den marxistiska litteraturteorin innefattar en rad olika teman. Det som däremot känns mest centralt för Nässlorna blomma är klass och att "vara beroende av andra". Jag skulle säga att Martin (huvudpersonen) inte reflekterar särskilt mycket över olika klasser och hur de påverkar honom. Han tänker mer på de enskilda familjerna och individerna han bor hos och hur de behandlar honom.

"En vecka visste han att arbetare voro farliga; att de tänkte komma en dag och skövla de rika. Han tyckte om de rika, de kunde mycket, de hade allt möjligt. Åhlén och Holm var rik. Han såg snäll och rik ut på porträttet i katalogen.

En annan vecka visste han att både arbetarna och de rika inte var bra. Det var "människorna" som var bra. Det fanns tre sorter: 1) arbetare, 2) de rika, och så 3) vanliga människor. De vanliga människorna var bäst. Själv var han en vanlig människa men tänkte bli rik (..)." (s. 148)

Även om han stöter på människor som uttrycker starka åsikter om orättvisorna mellan klasser (s. 100) och exemplet ovan är ett bevis på att även han funderar på det ibland, så får känslan av att han lever lite som i en bubbla där han ser saker utifrån sitt eget perspektiv, men har svårt att få en större och mer allmän uppfattning av världen. Som han själv tänker så är det människorna som spelar roll och inte klassen. Han nämner dock inte medelklassen i sitt resonemang. Själv kommer han från medelklassen, men med tanke på Martins situation är det svårt att påstå att det är den han fortfarande tillhör. Även han själv verkar ha svårt att identifiera sig med en klass. När han exempelvis stöter på en student (lång och gänglig och så förläst att han liknar en tråd) och blir erbjuden en femtioöring, utkämpar han en strid mellan ädelmodet och snålheten och har väldigt svårt att bestämma sig hur han ska förhålla sig till saken (s. 218). Allmänt verkar det svårt att som sockenbarn hitta och förstå sig på sin identitet, och att hitta en tillhörighet.

"Att vara beroende av andra" är ett av de andra temana i den marxistiska litteraturteorin, och även en stor del av boken. Martin är ständigt beroende av de familjer han bor i och har inte särskilt mycket att säga till om. Allt sker på deras villkor, och även om han skulle vilja, så har han ingen möjlighet att göra det han vill och gå sin väg, just på grund av att han är beroende av de andra och inte skulle klara av att försörja sig och leva själv.

Nässlorna blomma

FÖRSTA INTRYCKET
sida 7-31

Nässlorna blomma är en bok från 1935 skriven av Harry Martinson och utspelar sig i tidigt 1900-tal. Berättelsen är till viss del skriven utifrån Harrys egna upplevelser under sin uppväxt och handlar om Martin som blir föräldralös i en mycket tidig ålder.

Redan vid första intrycket, innan jag börjat läsa i boken, och bara fått en titel, fått se en framsida och fått en kort beskrivning av handlingen så blev lockades jag av boken. Jag har svårt att säga varför bara titel och framsida, vilket ändå känns som en ganska stor del i ett bokval, lockade mig så mycket. På något sätt skulle jag vilja påstå att bara det att det är en växt med i både titel och framsida som fick upp mitt intresse för den, men inte vet jag riktigt varför detta skulle ha någon betydelse. Sedan lockade förstås handlingen också, det lät intressant att få läsa om en föräldralös pojkes liv kunde se ut i början på 1900-talet. Kanske finns det även något litet nostalgiskt över det hela då äldre berättelser om barn påminner mig om de Astrid Lindgren-sagor jag läste som liten, även om skillnaderna mellan dessa antagligen är mycket stora sett till både tidsperioden och böckernas målgrupper.

Redan innan man börjar läsa i boken förstår man att den inte direkt innehåller den gladaste versionen av en pojkes liv i tidigt 1900-tal, utan ett ganska jobbigt liv med en hel del motgångar och utmaningar. I de första sidorna i boken finns inte Martin själv med i bilden, man får istället en beskrivning av, en bakgrund till Martins liv, hur hans föräldrar träffades och hur deras liv i fattigdom börjar. Man får läsa om faderns svårigheter med att försörja familjen då hans lilla lanthandel går i konkurs och hur han senare blir riktigt sjuk och dör.

Det är väldigt tydligt att det är ett gammalt landsbygdssamhälle som skildras i boken, med många olikheter från idag. Varorna till den lilla affären levereras med en liten ångbåt, transporterna såg ut på ett helt annat sätt där man fick åka båt under många många dar för att resa längre sträckor och där det också tog en enorm tid för ett brev att komma fram till sin adress. Själva fattigdomen skulle jag också säga skiljer sig väldigt mycket då från nu då innebörden av den var något helt annat. Detta ämne återkommer jag antagligen till senare, likaså mycket annat. Det är svårt att säga så mycket nu efter en så kort tid.

Lite allmänna citat som jag på ett eller annat sätt tycker är värda att skriva ner:

"Inne från dessa skogar hörde man ibland orrarnas halvdystert glättiga plurrande. Det lät som om trollungar hade legat vid en skogstjärn och bubbel-bubbelsjungit med munnarna mot vattnet. Ja, det var ett särdeles land." (s. 11)

"Av medelklass finns fyra slag, 1) med bildning och piano, 2) med bildning men utan piano, 3) utan bildning med med piano, 4) utan både bildning och piano. Familjen i Nite tillhörde grupp 4." (s. 14)

"(...) Inez, om en stund kommer du in med te. Småbröd. Inte sant! Modern talade i en halvt fördrömd, halvt likgiltig ton.
 - Men mamma, mamma, vi har ju inget te. (...) Räcker det inte med kaffe, nu när vi är så fattiga.
Modern tog ett par steg från dörren och lade locktången över värmaren. Tången hade börjat svalna. Hon satte händerna mjuk i sidorna och sa mjukt som i sömngång:
- Vem har sagt att vi är fattiga?" (s. 31)