Nässlorna blomma

IDÈSTRÖMNINGAR OCH BUDSKAP

I tidigt 1900-tal fanns många olika idéströmningar. Skillnaderna mellan olika klasser ifrågasattes och kvinnans rättigheter började diskuteras i en större skala. I början av 1900-talet blev det vanligt med olika typer av folkrörelser teknikutvecklingen ledde till industrialisering.

Jag skulle säga att boken inte tar upp så mycket om detta. I och med skildringen av Martins liv får man följa med på flera olika gårdar och hur de olika familjerna har det och hur de behandlar honom. Genom detta belyses de olika klasserna som de olika familjerna lever i och hur Martins liv påverkas av detta:

"Det kändes verkligen att man var fattig . Knuff, dung-dung. Aj! aj! Träskojävel."
(s. 177)

men också individernas inställning till sockenbarn blir tydliga. Som jag skrev lite om i tidigare inlägg skulle jag inte säga att det här med klasskillnader egentligen är något som inte framställs så tydligt, men att de fortfarande finns där och att reflektionerna kring dem kommer upp ibland. Det som framförallt lyfts fram är situationen man lever i som sockenbarn. Man flyttas från familj till familj och stannar i deras hem tills de inte vill ha en mer. Synen på sockenbarnen skiljer sig mellan olika familjer vilket tydliggörs i boken då Martin då och då tänker på, och längtar tillbaka till, den första familjen han bodde och arbetade hos, medan han i andra blir slagen för minsta lilla felsteg (s. 129). Han förstår själv att ingen av dem riktigt bryr sig om honom och inte kommer sakna honom när han flyttar därifrån (s. 143). Som sockenbarn verkar det svårt att få den uppmärksamhet som barn behöver då Martin till och med, med meningen gör sig illa för att ens bli det minsta lilla ompysslad av sina familjer (s. 200). Detta medan andra utomstående personer, som exempelvis studenten i föregående inlägg och några pigor och drängar känner sympati med Martin och ger honom några slantar (s. 211).

Med tanke på att boken handlar om Martin och hans hårda liv som sockenbarn, och också hela tiden behåller fokuset på det så skulle jag säga att detta är en del av budskapet. Litteratur kan självklart uppfattas olika men jag skulle säga att meningen med boken är att belysa den svåra situation som de föräldralösa barnen levde i under början av 1900-talet, men även ifrågasätta sättet som det hela sköttes på. Med tanke på att boken till viss del är biografisk skulle jag säga att Harry Martinsson ville förbättra situationen för barnen för att de skulle slippa uppleva samma uppväxt som honom. Med boken belyser Harry Martinsson problematiken kring föräldralösa barn och ifrågasätter det sätt som samhället tog han om dem på.

"Martin var tio år och redan låg han i sitt femte hem, i sin fjärde soffa." (s. 168)