Innan jag ens hållit i boken hade jag fått en sorts uppfattning om hur landet Egalia skulle se ut - ett samhälle där allt var tvärtom, kvinnorna hade makten och männen var underordnade kvinnorna. Jag minns att jag hade ganska höga förväntningar på boken då det kändes intressant att se samhället från ett helt annat håll och jag var ganska nyfiken på hur jag själv skulle reagera på denna "parodi" på samhället. Vad skulle boken väcka för tankar och skulle den få mig att inse saker som jag inte sett tidigare? Jag funderade över om mina tankar om dagens samhälle och skillnaderna däri skulle ändras. Om mina ögon skulle öppnas för ytterligare insikter om att allt inte riktigt är som jag tror. När allt blir helt tvärt om kanske det är lättare att se saker man aldrig riktigt reflekterat över förut.
Dock så hade jag absolut ingen uppfattning om innan vad den skulle handla om. Det blev klart först när jag läste på framsidan. Där står en liten sammanfattning om vad boken handlar om (vilket i vanliga fall brukar stå på baksidan..) och så är den även prydd med en bild på två killar. Jag vet inte riktigt vilken ålder de är men de ser ut att vara i tonåren och jag kan gissa att en av dem ska föreställa Petronius. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om omslaget egentligen och har inte riktigt kunnat reflektera över det. Jag tycker det är ganska intressant att man valt just denna bild. Det känns liksom dubbelt på något sätt. Vad jag har hört så är det bevisat att kvinnor och tjejer är mer öppna för att läsa om både killar och tjejer i huvudrollen (men det sistnämnda är dock vanligare) medan män och killar ofta avgränsar sig från berättelser där en kvinna eller tjej har huvudrollen. Just detta tycker jag gör omslaget intressant. Det är killar på framsidan vilket kanske drar till sig mer manliga läsare, men samtidigt känns böcker om patriarkat och feminism som något så ovanligt i läsningen hos män. Det känns förstås synd att säga detta, men på något sätt skulle jag ändå bli en aning förvånad om jag såg en man sitta och läsa t.ex. Egalias Döttrar på tunnelbanan. Parallellt med detta så tänker jag också på framsidan ur bokens perspektiv. Då skulle allting vara tvärt om. Då skulle Egalias Döttrar bara vara en normal bok utifrån litteraturen idag och det skulle handla om det verkliga samhället och bara vara en bild av det. Det som skulle vara speciellt skulle väl i så fall vara att den har feministiska tankar. Om man kopplar ihop detta med det jag skrev innan om män som läser manlig litteratur och tvärt om så skulle alltså denna bok vara en bok om män som läses av män och som också då har en framsida som lockar män, alltså i Egalia. Kanske hjälper "den manliga framsidan" i dagens samhälle till att bredda målgruppen och fler blir intresserade av att läsa den, även sett utifrån handlingen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar